När ska de ta slut? Tycker att man borde torka ut men icke sa nicke.
Blir till att ringa till psykologen nästa vecka när vi kommer hem. Tänk att man kan ha så mycket inom sig som man inte kan prata med någon om. Kan inte ens prata med L om detta. Känns som att jag ska kvävas så fort jag försöker. Det ska fan inte vara så här. Och besviken som fan är jag på den som jag trodde skulle hjälpa mig genom det här. Försöker man öppna munnen och börja prata så byts samtalsämnet på en gång. Tack för inget säger jag. Tyvärr inte första gången heller.
Jag vet knappt ut eller in längre..
Ska bli riktigt skönt att få åka bort ett tag och försöka tänka på något annat.
Tack alla ni som hjälper oss och stöttar oss genom det här!! Ni ska veta att det betyder så otroligt mycket för oss båda två!
Nu blir det sängen här hemma och hopp om att tårarna stannar... God Natt Alla!
1 kommentar:
min älskade vän, inte ska du behöva må så här.. psykolog kanske är bra, men glöm inte vilka som åxå finns för dej,som känner dej! du vet vilka vi alla är!!! hoppas ni får de bra på semestern. puss och kram gumman
Skicka en kommentar